2022-01-13

Tillbaka till nyheter

Varför är behandlingstiden med abirateron mycket kortare i sjukvården än i kliniska prövningar?

I dag ges cancerläkemedlet abirateron som tillägg till standardbehandling till män med spridd kastrationskänslig prostatacancer. Behandlingstiden är dock mycket kortare i sjukvården, jämfört med vad den är i kliniska prövningar. Varför behandlingstiden skiljer sig så mycket åt och vilka konsekvenser det medför är viktiga frågor som bör ställas i fortsatt forskning. Det menar Rolf Gedeborg, specialistläkare och forskare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. – Det vi har sett i vår studie är att när tilläggsbehandlingen med abirateron används på klinikerna i sjukvården, är behandlingstiden nästan hälften så lång som i randomiserade kliniska prövningar. Det är rätt stora skillnader och vad det betyder vet vi inte, men det är en viktig signal om ett möjligt problem som bör undersökas vidare i forskning. Studien, som är en läkemedelsanvändningsstudie, bygger på data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR), patientregistret och läkemedelsregistret och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Oncologica: ”Time on treatment with abiraterone in men with de novo metastatic castration sensitive prostate cancer: a drug utilization study”. – I stora randomiserade kliniska prövningar har man sett att när man lägger till abirateron till den vanliga standardbehandlingen för patienter som redan vid diagnos har en spridning av sin cancersjukdom utanför prostatan, har det en gynnsam effekt på överlevnad. Hälften så lång behandlingstid I två stora randomiserade kliniska prövningar LATITUDE respektive STAMPEDE var behandlingstiden med abirateron 26 respektive 33 månader. Studien i Acta Oncologica visar att behandlingstiden i klinisk praxis endast är 14 månader. Varför behandlingstiden i sjukvården är så pass mycket kortare kan bero på att det är ett annat patienturval än i kliniska prövningar. – Vi har försökt att jämföra patienturvalet, men strukturen på information skiljer sig åt och det är inte helt enkelt att dra några stora slutsatser. Men det finns tydliga skillnader, exempelvis att männen i de kliniska prövningarna är yngre, har lägre Gleason-poäng och mindre samsjuklighet, jämfört med männen i vår studie, säger Rolf Gedeborg. Den kortare behandlingstiden i klinisk praxis kan också handla om att patienter inte tål tilläggsbehandlingen och därför måste avbryta den i förtid, eller att de har försämrats i sin sjukdom och fått en annan behandling med exempelvis cellgifter. – Man skulle också kunna tänka sig att patienten avlider och därför avbryter behandlingen. Men vi kan i vår studie inte se att mortalitet är en förklarande faktor. En annan fråga som behöver besvaras är vilka konsekvenser den kortare behandlingstiden får för patienterna. – Kanske är det så att de patienter vi behandlar i sjukvården inte har samma effekt av behandlingen som patienterna i de kliniska prövningarna. Men även det är en fråga för fortsatt forskning, säger Rolf Gedeborg. Referens: Gedeborg R, Garmo H, Thellenberg-Karlsson C, Fallara G, Styrke J, Franck Lissbrant I, Stattin P. Time on treatment with abiraterone in men with de novo metastatic castration sensitive prostate cancer: a drug utilization study. Acta Oncol. 2022 Fulltext    

---