I Sverige kommer ungefär 1 av 8 män att diagnosticeras med prostatacancer. Denna livstidsrisk, är dock inte fix utan beror på hur noggrant man letar efter prostatacancer med till exempel PSA testning, prostatabiopsi, bildundersökning med MRT etc. En annan viktig faktor som påverkar livstidsrisken är livslängd, dvs ju längre livslängd desto högre risk för cancerdiagnos.
I en studie som nyligen publicerades i PLOS One baserad på data i NPCR och PCBaSe undersöktes hur livstidsrisken för prostatacancer påverkas av både diagnostisk aktivitet och förväntad livslängd. Med hjälp av statistisk modell simulerades livstidsuppföljning för 2 000 000 män under olika förutsättningar för diagnostisk aktivitet och förväntad livslängd.
Män som var exponerade för hög diagnostisk aktivitet hade fem gånger högre livstidsrisk för låg eller mellanrisk-prostatacancer men halverad risk för högriskcancer jämfört med män exponerade för låg aktivitet. Män med lång livslängd hade lite högre livstidsrisk för prostatacancer jämfört med män med kort överlevnad.
– Våra resultat visar att livstidsrisken för prostatacancer påverkas starkt av förändringar i diagnostisk aktivitet och mindre av förväntad livslängd, säger Andri Wilberg Orrason försteförfattare och ST-läkare på urologkliniken vid Akademiska sjukhuset.
– Livstidsrisk är en viktig statistik uppgift som används för att kommunicera cancerrisk till patienter, men under en livstid kan risken för att diagnostiseras med prostatacancer ändras drastiskt när den diagnostiska aktiviteten ändras , avslutar Andri Wilberg.
